Han fick dessutom Catharina, Elisabeth, Christina och Abraham med sin
första fru. Inga barn med Catharina Billing som dog efter kort äktenskap.
Med tredje frun Rebecka Korp fick han Andreas, Sara Maria och
Helena.
Skolgång i Växjö 1655, student i Rostock, Wittenberg och Jena samt 1664 i
Uppsala, disputation 1672 och i Wittenberg 1673 två gånger. Han blev s.å.
magister i Uppsala.
Prästvigdes i Uppsala 1675 9/2 av biskop
Lithman i
Strängnäs, hovpredik. hos änkedrottn. Hedvig Eleonora s.å. Tjänstgj. som
sådan hos prinsessan Juliana av Hessen-Eschwegen på Rävnäs.
Kh. i
Sorunda (E-län) 1676 5/9, tilltr. 1678. Preses vid prästmötet i Strängnäs
1681 (de sacra coena), riksdagsman 1682 (som sådan medlem av den stora
kommission, som hade att granska förmyndarstyrelsens Förvaltning.
Kyrkoherde
i Jönköping 1687 9/12, där han tillträdde 1689, häradsprost 1687,
riksdagsman
1697 (som sådan ledamot av sekreta utskottet och bankoverket).
Referenser:
Eckl. saml. RA:Fors, Jönköping.
Se arkivet. -
Infofil td40-218.txt.
D:s' fader hade ämnat honom till bonde, men socknens kyrkoherde
upptäckte hans begåvning och genomdrev, att han sattes i skola. Som
student åtnjöt han under sin andra utlandsresa understöd av
änkedrottningen Hedvig Eleonora med 20 tunnor spannmål i tre års
tid. Hon omfattade honom med synnerligen stor välvilja, och dä han
1675 hade för avsikt att ingå äktenskap, skrev hon ett
rekommendationsbrev till biskop Scarinius i Växjö. Någon befordran
i stiftet erhöll han dock ej, men genom änkedrottningens förord
utnämndes han följande år av konungen till kh. i Sorunda. Här
blev han väl mottagen. Församlingsborna mö0tte honom flera mil från
prästgården och ledsagade honom till hans nya hem, som genom deras
försorg redan var försett med boskap och matvaror. Som kh. här tog
D. sig med stort intresse an den 24-årige uppbördsmannen, Kristofer
Polhammar (Polhem). I 7 månader vandrade denne oförtrutet den 3/4
mil långa vägen mellan Fällnäs och Sorunda prästgård, ofta i regn
och oväder, för att av den lärde kyrkoherden undervisas och
förberedas till Uppsala akademi, dit han efter slutad kurs anlände,
försedd med sin lärares anbefallningsbrev till professorn i
matematik Anders Spole.
När Jönköpings pastorat blev ledigt, sökte D. detsamma, därvid
åberopande, att han varit präst vid Rävsnäs, varför han trodde sig
äga samma rätt som hov- och gardespredikanterna att söka utom
stiftet. Han blev väl mottagen i församlingen, där han 1/12 1688
ledde sitt första sammanträde med kyrkorådet.
D. var en god predikant och framstående teolog. Sitt rika historiska
vetande använde han i sina predikningar, där han ofta gjorde
hänvisningar till hävderna, framför allt till gamla testamentet.
Han arbetade ivrigt för barnundervisningen såväl i församlingen
som i kontraktet. Där förut blott ett fåtal kunde läsa i bok,
åstadkom hans bemödande, att snart de flesta 10 á 12 års barn kunde
läsa "berömmeligen" och svara på katekesfrågor.
Liksom Joh. Baazius var D. en intresserad forskare och outtröttlig
författare. Under hans tid fick staden sin förste boktryckare, och
av den fördel, som härigenom bereddes honom, begagnade han sig av
flitigt. För utgivande av sin kyrkohistoria över nya testamentet
erhöll hann ett understöd av 3 karoliner från envar av .de förmögnare
moderkyrkorna i riket, mot det att vederbörande kyrka erhöll ett
exemplar av boken.-- Om D. genom trägen verksamhet som
skriftställare inhöstade en viss berömmelse, så skördade han ej
därpå någon ekonomisk vinning. 1690 anhöll landshövding Erik
Dahlberg att D. skulle få åtnjuta en hans företrädare beviljad
låneförbättring, bestående av "taxen och gärden av de ograverade
pastoraten i Tveta härad". -- Trots landshövdingens enträgna begäran
och framhållande av D:s förtjänster beiljades icke
framställningen --D. led de sista åren av sjuklighet, för vilken
han sökte bot vid hälsobrunnar. -- Hans dotter Elisabet och även
efterträdaren och svärsonen Theodorus Junbeck hjälpte honom under
de sista svåra åren.Referenser: Ur Jönköpings stifts herdaminne
s. 20 o.f. Jönköpings pstorat.
|