Dryselius, Erland Brodderi
1641-1708

Född 1641 i Ljungby, (G5:CL40). Död 1708-04-14. Hofpredikant, kyrkoherde och häradsprost.

Erland Brodderi Dryselius. Född 1641 i Ljungby, (G5:CL40). Död 1708-04-14. Hofpredikant, kyrkoherde och häradsprost. f Brodde Tuvesson. Bonde i Höslänga.    
 
   
 
m Kirstin Erlandsdotter.    
 
   
 

Biografi
Han fick dessutom Catharina, Elisabeth, Christina och Abraham med sin första fru. Inga barn med Catharina Billing som dog efter kort äktenskap. Med tredje frun Rebecka Korp fick han Andreas, Sara Maria och Helena.
Skolgång i Växjö 1655, student i Rostock, Wittenberg och Jena samt 1664 i Uppsala, disputation 1672 och i Wittenberg 1673 två gånger. Han blev s.å. magister i Uppsala.

Prästvigdes i Uppsala 1675 9/2 av biskop Lithman i Strängnäs, hovpredik. hos änkedrottn. Hedvig Eleonora s.å. Tjänstgj. som sådan hos prinsessan Juliana av Hessen-Eschwegen på Rävnäs.
Kh. i Sorunda (E-län) 1676 5/9, tilltr. 1678. Preses vid prästmötet i Strängnäs 1681 (de sacra coena), riksdagsman 1682 (som sådan medlem av den stora kommission, som hade att granska förmyndarstyrelsens Förvaltning. Kyrkoherde i Jönköping 1687 9/12, där han tillträdde 1689, häradsprost 1687, riksdagsman 1697 (som sådan ledamot av sekreta utskottet och bankoverket).
Referenser:
Eckl. saml. RA:Fors, Jönköping.
Se arkivet. -
Infofil td40-218.txt. D:s' fader hade ämnat honom till bonde, men socknens kyrkoherde upptäckte hans begåvning och genomdrev, att han sattes i skola. Som student åtnjöt han under sin andra utlandsresa understöd av änkedrottningen Hedvig Eleonora med 20 tunnor spannmål i tre års tid. Hon omfattade honom med synnerligen stor välvilja, och dä han 1675 hade för avsikt att ingå äktenskap, skrev hon ett rekommendationsbrev till biskop Scarinius i Växjö. Någon befordran i stiftet erhöll han dock ej, men genom änkedrottningens förord utnämndes han följande år av konungen till kh. i Sorunda. Här blev han väl mottagen. Församlingsborna mö0tte honom flera mil från prästgården och ledsagade honom till hans nya hem, som genom deras försorg redan var försett med boskap och matvaror. Som kh. här tog D. sig med stort intresse an den 24-årige uppbördsmannen, Kristofer Polhammar (Polhem). I 7 månader vandrade denne oförtrutet den 3/4 mil långa vägen mellan Fällnäs och Sorunda prästgård, ofta i regn och oväder, för att av den lärde kyrkoherden undervisas och förberedas till Uppsala akademi, dit han efter slutad kurs anlände, försedd med sin lärares anbefallningsbrev till professorn i matematik Anders Spole. När Jönköpings pastorat blev ledigt, sökte D. detsamma, därvid åberopande, att han varit präst vid Rävsnäs, varför han trodde sig äga samma rätt som hov- och gardespredikanterna att söka utom stiftet. Han blev väl mottagen i församlingen, där han 1/12 1688 ledde sitt första sammanträde med kyrkorådet. D. var en god predikant och framstående teolog. Sitt rika historiska vetande använde han i sina predikningar, där han ofta gjorde hänvisningar till hävderna, framför allt till gamla testamentet. Han arbetade ivrigt för barnundervisningen såväl i församlingen som i kontraktet. Där förut blott ett fåtal kunde läsa i bok, åstadkom hans bemödande, att snart de flesta 10 á 12 års barn kunde läsa "berömmeligen" och svara på katekesfrågor. Liksom Joh. Baazius var D. en intresserad forskare och outtröttlig författare. Under hans tid fick staden sin förste boktryckare, och av den fördel, som härigenom bereddes honom, begagnade han sig av flitigt. För utgivande av sin kyrkohistoria över nya testamentet erhöll hann ett understöd av 3 karoliner från envar av .de förmögnare moderkyrkorna i riket, mot det att vederbörande kyrka erhöll ett exemplar av boken.-- Om D. genom trägen verksamhet som skriftställare inhöstade en viss berömmelse, så skördade han ej därpå någon ekonomisk vinning. 1690 anhöll landshövding Erik Dahlberg att D. skulle få åtnjuta en hans företrädare beviljad låneförbättring, bestående av "taxen och gärden av de ograverade pastoraten i Tveta härad". -- Trots landshövdingens enträgna begäran och framhållande av D:s förtjänster beiljades icke framställningen --D. led de sista åren av sjuklighet, för vilken han sökte bot vid hälsobrunnar. -- Hans dotter Elisabet och även efterträdaren och svärsonen Theodorus Junbeck hjälpte honom under de sista svåra åren.Referenser: Ur Jönköpings stifts herdaminne s. 20 o.f. Jönköpings pstorat.

Gifte och barn
Chatarina Ljungberg. Ansedel Född 1652. Död före 1690-04-09 i Jönköping. Begravd 1690-04-09.
Gift 1675 i Jönköping
  Ulrika Margareta Erlandsdotter Dryselia. Död 1757. Prästfru i Jönköping.


     

Framställd 2004-02-07 12:11:22 av DISGEN version 8.0c